Dopet har smärtfritt passerat och nu kan vi äntligen återgå till en vardag utan måsten. Ska bara försöka hitta ur min sömnsvacka och finna lite energi. Ni tror säkert att det är lilla tösen som håller mig vaken om nätterna. Nepp, icke sa Nicke! Hon sover ganska bra... och mannen sover gott... men jag ligger klarvaken och snurrar. Riktigt tröttsamt... inte bara för att man blir trött, utan också för att det är förbannat frustrerande. Idag är jag helt slut. Vill supergärna ge mig ut på en ordentligt löptur eller sticka iväg och köra kondis+styrka på jobbgymmet. Fråga är om det är en så bra idé att fresta kropp & själ i detta tillståndet.

Har iallafall hunnit med en härlig vagnpromenad på strax över timmen i en kall, men härligt och vindstilla stad. Får jag min planerade sömn efter lunch kanske jag vågar pallra mig iväg till gymmet senare. Den som lever får se...